I will be remembered for many generations.

Att säga vad man tycker och stå för det är självklart för dem flesta i teorina men kanske inte så självklart för alla i praktiken och jag har varit en av dem som kanske inte alltid sagt vad jag tycker för jag varit rädd för konsekvenserna.
Sedan jag började läsa på Högskolan och sedan jag fått mer förtroendeuppdrag i min fotbollsförening har jag dock utvecklat den egenskapen avsevärt och jag har lärt mig att säga precis vad jag tycker i alla lägen.
Eller, ja det finns kanske situationer där man håller tyst och bara nickar och håller med för att det inte gör så stor skillnad för min egen del men kanske gör större skillnad för motparten. 
Det jag har lärt mig är att jag mår mycket mycket bättre av att säga vad jag tycker.
Dock har jag också lärt mig att kanske inte yttra mig om saker jag inte har tillräcklig kunskap om eller bakgrundsfakta. Det kan vara till att ge sig ut på djupt vatten.

Jag känner att jag kanske gjort en del människor upprörda genom att säga vad jag tycker men det gör mig inget eftersom jag för första gången på länge har börjat tänka lite på mig själv. Ni som kännt mig tillräckligt länge vet att jag i de flesta fall prioriterar andra före mig själv. Det har blivit lite ändring på det och fyfan vad gött det känns.

Mitt råd till er alla är att säga vad ni tycker...det kan ibland irritera en del men ni mår mycket bättre.

Ha det najs!

Ciao!