Update - Nerbring
Dags för en update. Här stter jag med lite tid över och tänkte uppdatera bloggen lite. Har inte känt för att skriva innan men nu är jag sugen igen.
Kan inleda med att det nu bara är lite mindre än en månad kvar till Magaluf-resan med Gren, Kula och Tonny. Det ska bli fett najs att komma iväg och jag tror det lär bli ett jävla drag. Vi reser ju inte ensamma om man säger så. Artur, Wrangel och deras lilla gäng åker ju på samma plan och dagen innan så landar Danny, Bjergan, Svenne och Tompa. Spännande. Måste bara shoppa lite nya kläder innan dess. Lite shorts, tröjor och det viktigaste ett par fina hotpants. Man måste ju visa sina fina ben lite.
Midsommarafton i fredags. Det blev middag hemma hos Matte tillsammans med honom, Bönne, Tonny, Horvie, Gren, Sabine, Linda och Nathalie. Riktigt trevligt. Började med en midsommarmiddag där vi delat upp uppgifterna. Bordsplacering gällde och under våra tallrikar fanns en lapp med uppgifter som skulle genomföras. Vi fick inte berätta våra uppgifter för dem andra och genomförde vi dem inte väntade ett straff som skulle bestämmas av dem andra. Hur som helst mina uppgifter var ganska enkla för mig. Den ena var att jag minst en gång under kvällen skulle säga frasen: När ska jag få spela en hel A-lagsmatch? Det var så klart Matte som kommit på kommentarerna och den var ju klockren då jag bara fått göra sporadiska inhopp i A-laget. Min andra uppgift var lite rolig. Jag skulle dra upp tröjan ett par sekunder samtidigt som jag sa: Jag älskar prinskorvar.
Fick lite skumma blickar först men sen insåg dem att det var min uppgift.
Kvällen fortsatte efter maten med att vi delade upp oss i lag.
4 i varje lag. Matte utsåg sig själv till domare. Första leken var charader med Svenska låtar som teman. Självklart dominerade jag totalt och vårt lag ledde efter första leken. Den andra leken blev lite jämnare. Det var en lek som innebar att man två och två skulle ta i sönder ballonger med hjälp av olika ställningar. Jävligt roligt men fy fan vad fantasilöst det var. Samma ställningar hela tiden och doggystyle var nog populärast. Jag fick göra ställningar med Nathalie och gissa om jag trivdes. Haha.
Denna leken var jämn men vet inte riktigt vem som vann. Tror dock det var andra laget.
Lek tre som var avgörande var det omåttligt populära "Singstar". Med mig och Tonny i samma lag så kunde vi bara inte förlora. Vilket vi inte heller gjorde. Jäkligt ball.
Över det stora hela en jävligt ball kväll. Blev lite bråk mellan vissa. Dock användes inget fysiskt våld och det är väl inte så farligt då. Det brukar ju bero på alkoholen man har i kroppen. Men det var inget som förstörde kvällen och jag gick hem nöjd.
Lördagen blev lugn och jag och Björn bestämde oss för att gå och hyra film. Två filmer för min del blev det. Tenacious D - The pick of destiny och Employee of the month. Inga jätteroliga filmer någon av dem men det gjorde inget. Mellan filmerna blev det brännboll med en massa andra. Jävligt roligt faktiskt eftersom det var länge sedan man gjorde något sådant. Tyvärr hamnade jag i det förlorande laget. Förlorade med 2 poäng. (Tvivlar på Grens poängräkning samt att domaren nog inte var s engagerad). Men med glimten i ögat accepterade jag förlusten. Haha. Vi hade ju roligt i alla fall. Och de var väl det som var meningen?
Idag var det dags för den årliga matchen mellan Ledare och Juniorer. Då jag ansåg mig själv vara det bästa alternativet som målvakt drog jag på mig målvaktströjan och det började bra. Gjorde ett par bra räddningar. Dock tog Juniorerna ledningen på ett skott som jag trots min längde inte nådde längs marken. Det märktes att juniorerna var yngre och kvickare då våra spelare blev trötta efter bara en kvart i princip. Två skitmål följdes av det första. Måste nog erkänna att jag hade tjänat på att ha ett hönsnät mellan benen. Två tunnlar inom loppet av tio minuter. Men framåt skapades det inga målchanser.
0-3 i halvtid och det såg tungt ut. Men med gamla spelare så följer även mycket rutin med och det visades när Juniorerna började bli lite nervösa efter att vi börjat skapa en del målchanser. Palle öppnade vårt målskytte och reduceringen satte skräck i de små (!?!?) Juniorerna. Ett par fina räddningar från min sida och ett massivt tryck mot motståndarnas mål belönades med ytterliggare ett mål. Med gott om tid kvar att spela skapade vi massvis med chanser och både Björn och Sörensen missade öppet mål. Mats hade även han en bra målchans. Han försökte knorra den in i ena hörnan. Men den gick för långt ut. Ytterliggare någon fotparad från min sida följde innan domaren satte pipan i munnen och blåste av matchen. Förargligt men inget att göra åt. fina grillspett fick man i alla fall efter matchen.
Nu väntar ytterliggare en arbetsvecka där jag ska vara handledare för en sommarjobbare. Kan nog bli kul. Kanske inte för honom men för mig.
Ni får ha det fint allihopa.
See ya!!!
//Martin Nerbring
Kan inleda med att det nu bara är lite mindre än en månad kvar till Magaluf-resan med Gren, Kula och Tonny. Det ska bli fett najs att komma iväg och jag tror det lär bli ett jävla drag. Vi reser ju inte ensamma om man säger så. Artur, Wrangel och deras lilla gäng åker ju på samma plan och dagen innan så landar Danny, Bjergan, Svenne och Tompa. Spännande. Måste bara shoppa lite nya kläder innan dess. Lite shorts, tröjor och det viktigaste ett par fina hotpants. Man måste ju visa sina fina ben lite.
Midsommarafton i fredags. Det blev middag hemma hos Matte tillsammans med honom, Bönne, Tonny, Horvie, Gren, Sabine, Linda och Nathalie. Riktigt trevligt. Började med en midsommarmiddag där vi delat upp uppgifterna. Bordsplacering gällde och under våra tallrikar fanns en lapp med uppgifter som skulle genomföras. Vi fick inte berätta våra uppgifter för dem andra och genomförde vi dem inte väntade ett straff som skulle bestämmas av dem andra. Hur som helst mina uppgifter var ganska enkla för mig. Den ena var att jag minst en gång under kvällen skulle säga frasen: När ska jag få spela en hel A-lagsmatch? Det var så klart Matte som kommit på kommentarerna och den var ju klockren då jag bara fått göra sporadiska inhopp i A-laget. Min andra uppgift var lite rolig. Jag skulle dra upp tröjan ett par sekunder samtidigt som jag sa: Jag älskar prinskorvar.
Fick lite skumma blickar först men sen insåg dem att det var min uppgift.
Kvällen fortsatte efter maten med att vi delade upp oss i lag.
4 i varje lag. Matte utsåg sig själv till domare. Första leken var charader med Svenska låtar som teman. Självklart dominerade jag totalt och vårt lag ledde efter första leken. Den andra leken blev lite jämnare. Det var en lek som innebar att man två och två skulle ta i sönder ballonger med hjälp av olika ställningar. Jävligt roligt men fy fan vad fantasilöst det var. Samma ställningar hela tiden och doggystyle var nog populärast. Jag fick göra ställningar med Nathalie och gissa om jag trivdes. Haha.
Denna leken var jämn men vet inte riktigt vem som vann. Tror dock det var andra laget.
Lek tre som var avgörande var det omåttligt populära "Singstar". Med mig och Tonny i samma lag så kunde vi bara inte förlora. Vilket vi inte heller gjorde. Jäkligt ball.
Över det stora hela en jävligt ball kväll. Blev lite bråk mellan vissa. Dock användes inget fysiskt våld och det är väl inte så farligt då. Det brukar ju bero på alkoholen man har i kroppen. Men det var inget som förstörde kvällen och jag gick hem nöjd.
Lördagen blev lugn och jag och Björn bestämde oss för att gå och hyra film. Två filmer för min del blev det. Tenacious D - The pick of destiny och Employee of the month. Inga jätteroliga filmer någon av dem men det gjorde inget. Mellan filmerna blev det brännboll med en massa andra. Jävligt roligt faktiskt eftersom det var länge sedan man gjorde något sådant. Tyvärr hamnade jag i det förlorande laget. Förlorade med 2 poäng. (Tvivlar på Grens poängräkning samt att domaren nog inte var s engagerad). Men med glimten i ögat accepterade jag förlusten. Haha. Vi hade ju roligt i alla fall. Och de var väl det som var meningen?
Idag var det dags för den årliga matchen mellan Ledare och Juniorer. Då jag ansåg mig själv vara det bästa alternativet som målvakt drog jag på mig målvaktströjan och det började bra. Gjorde ett par bra räddningar. Dock tog Juniorerna ledningen på ett skott som jag trots min längde inte nådde längs marken. Det märktes att juniorerna var yngre och kvickare då våra spelare blev trötta efter bara en kvart i princip. Två skitmål följdes av det första. Måste nog erkänna att jag hade tjänat på att ha ett hönsnät mellan benen. Två tunnlar inom loppet av tio minuter. Men framåt skapades det inga målchanser.
0-3 i halvtid och det såg tungt ut. Men med gamla spelare så följer även mycket rutin med och det visades när Juniorerna började bli lite nervösa efter att vi börjat skapa en del målchanser. Palle öppnade vårt målskytte och reduceringen satte skräck i de små (!?!?) Juniorerna. Ett par fina räddningar från min sida och ett massivt tryck mot motståndarnas mål belönades med ytterliggare ett mål. Med gott om tid kvar att spela skapade vi massvis med chanser och både Björn och Sörensen missade öppet mål. Mats hade även han en bra målchans. Han försökte knorra den in i ena hörnan. Men den gick för långt ut. Ytterliggare någon fotparad från min sida följde innan domaren satte pipan i munnen och blåste av matchen. Förargligt men inget att göra åt. fina grillspett fick man i alla fall efter matchen.
Nu väntar ytterliggare en arbetsvecka där jag ska vara handledare för en sommarjobbare. Kan nog bli kul. Kanske inte för honom men för mig.
Ni får ha det fint allihopa.
See ya!!!
//Martin Nerbring
Uppdate from Nerbring
Det var ett tag sedan jag skrev här på bloggen och jag har faktiskt varit sugen på att skriva tidigare men jag har inte orkat. Hur jobbigt det nu kan vara. (?)
En del grejer har hänt sedan jag skrev sist. Lillebror har konfirmerat sig. Studenterna har börjat fira. Jag har fått förhöjd lön.
Att lillebror konfirmerade sig är det nog bara jag som ser någorlunda seriöst på. Min släkt verkar inte tycka att det är värt att fira. Den enda, förutom pappa, från pappas sida som kom var farmor. Ingen annan från den sidan var där och uppvaktade. Och dem som va där från mammas sida gav upp redan efter två timmar. Tråkmånsar. Aja, lillebror blev glad för presenterna i alla fall.
Studentfesterna har startat och jag var på två stycken i onsdags. Dels så tog Sharon studenten och dels så tog Kim studenten. Jag började hos Sharon eftersom den festen var i Bunkeflo och Kim bor granne med mig så det var lite enklare att ta sig hem. Trevlig släkt hon har, Sharon. Kanske där ifrån Sharon har fått sin personlighet ifrån. Intressant var Sharons bror Tom och hans berättande om den Israeliska armen och värnplikten där. Det är första gången någon har fått mig intresserad av snack om sånt där militärbabbel. I alla fall. Sharon var glad, vilket skulle varit konstigt om hon inte var en sådan här dag. Dock var hon trött och bestämde sig för att ta det lugnt med firandet. Victors piga Maja kom och hämtade mig, Victor och Sebbe för att köra oss till Lindeborg. På Lindeborg så ringde jag Kim som tyckte att jag skulle ta mig upp till honom och hälsa på. Vilket jag gjorde. Väldigt trevligt. Då både min tränare och min förra tränare var där och en del av mina lagkamrater var där så blev det en del fotbollssnack. Kanske inte så konstigt. Man pratar ju gärna om det man kan något om. Efter en mildare övertalning följde jag med Kim & C:o ut. Vi skulle in på Amiralen. Det tråkiga där var att kön var så lång och att Tom, Kims storebror bara kunde ta in ett par stycken. Förståeligt men samtidigt lite tråkigt. Kim hade i alla fall ball och det var det som var syftet med kvällen.
Hemfärden som följde var inte så märkvärdig.
Igår var det dags för mig att få min första tatuering. Det blev mitt efternamn i gammal engelsk stil på vänster underarm. Riktigt fräsigt om jag får säga det själv. Lite ont gjorde det i slutet när han skulle fylla i sista bokstaven. Armen var öm och det var på det känsligaste stället. Men jag lyckades härda denna pärs och nu har jag en fin tatuering att visa upp.
Fotboll blir det som alltid mycket av. Bl.a. så har jag äntligen blivit uttagen i A-truppen. Inte en dag för tidigt. Jag har tyckt mig förtjäna en plats där tidigare men har inte fått chansen. Nu har dock en handfull spelare skadat sig eller dragit på sig en massa onödiga varningar så nu får jag chansen. Hoppas bara att jag får hoppa in också.
Pojkarna som jag tränare är fortsatt duktiga och vi är ordentligt svårstoppade. Snart är vårsäsongen slut och för mig väntar en semesterresa till Magaluf i Juli.
Jag lovar att ha skrivit ett par gånger innan det. Hehe. Ha det fint. Ciao!
//Martin Nerbring
En del grejer har hänt sedan jag skrev sist. Lillebror har konfirmerat sig. Studenterna har börjat fira. Jag har fått förhöjd lön.
Att lillebror konfirmerade sig är det nog bara jag som ser någorlunda seriöst på. Min släkt verkar inte tycka att det är värt att fira. Den enda, förutom pappa, från pappas sida som kom var farmor. Ingen annan från den sidan var där och uppvaktade. Och dem som va där från mammas sida gav upp redan efter två timmar. Tråkmånsar. Aja, lillebror blev glad för presenterna i alla fall.
Studentfesterna har startat och jag var på två stycken i onsdags. Dels så tog Sharon studenten och dels så tog Kim studenten. Jag började hos Sharon eftersom den festen var i Bunkeflo och Kim bor granne med mig så det var lite enklare att ta sig hem. Trevlig släkt hon har, Sharon. Kanske där ifrån Sharon har fått sin personlighet ifrån. Intressant var Sharons bror Tom och hans berättande om den Israeliska armen och värnplikten där. Det är första gången någon har fått mig intresserad av snack om sånt där militärbabbel. I alla fall. Sharon var glad, vilket skulle varit konstigt om hon inte var en sådan här dag. Dock var hon trött och bestämde sig för att ta det lugnt med firandet. Victors piga Maja kom och hämtade mig, Victor och Sebbe för att köra oss till Lindeborg. På Lindeborg så ringde jag Kim som tyckte att jag skulle ta mig upp till honom och hälsa på. Vilket jag gjorde. Väldigt trevligt. Då både min tränare och min förra tränare var där och en del av mina lagkamrater var där så blev det en del fotbollssnack. Kanske inte så konstigt. Man pratar ju gärna om det man kan något om. Efter en mildare övertalning följde jag med Kim & C:o ut. Vi skulle in på Amiralen. Det tråkiga där var att kön var så lång och att Tom, Kims storebror bara kunde ta in ett par stycken. Förståeligt men samtidigt lite tråkigt. Kim hade i alla fall ball och det var det som var syftet med kvällen.
Hemfärden som följde var inte så märkvärdig.
Igår var det dags för mig att få min första tatuering. Det blev mitt efternamn i gammal engelsk stil på vänster underarm. Riktigt fräsigt om jag får säga det själv. Lite ont gjorde det i slutet när han skulle fylla i sista bokstaven. Armen var öm och det var på det känsligaste stället. Men jag lyckades härda denna pärs och nu har jag en fin tatuering att visa upp.
Fotboll blir det som alltid mycket av. Bl.a. så har jag äntligen blivit uttagen i A-truppen. Inte en dag för tidigt. Jag har tyckt mig förtjäna en plats där tidigare men har inte fått chansen. Nu har dock en handfull spelare skadat sig eller dragit på sig en massa onödiga varningar så nu får jag chansen. Hoppas bara att jag får hoppa in också.
Pojkarna som jag tränare är fortsatt duktiga och vi är ordentligt svårstoppade. Snart är vårsäsongen slut och för mig väntar en semesterresa till Magaluf i Juli.
Jag lovar att ha skrivit ett par gånger innan det. Hehe. Ha det fint. Ciao!
//Martin Nerbring
