Är jag på rätt plats?
Ibland går jag och tänker lite på de val som jag har gjort. Till exempel att jag valde att läsa på lärarutbildningen på Malmö Högskola. Gjorde jag rätt val? Jag vill absolut arbeta med barn och ungdomar men är det lärare jag vill bli? Jag börjar få svårare och svårare att se mig själv som en lärare. En magister som står framme och moralpredikar och har sig.
Nu när jag jobbat på kollo under sommaren har mina tvivel blivit ännu större.
Är jag på rätt utbildning? Det skiljer sig väldigt mycket på att vara kolloledare som att vara lärare och jag trivs bäst som kolloledare.
Ibland känns det också som att jag är för feg för att erkänna att jag kanske inte trivs 100% på utbildningen. Jag får ibland frågan: "Hur är lärarutbildningen?" Jag brukar oftast svara något i stil med: "Den är skitsoft, ångrar inte en minut att jag började på den..." Men det är fan inte sanningen...Jag har ifrågasatt mitt val många gånger.
Det finns ett par punkter som stärker mitt tvivel:
* Innhållet i undervisningen känns inte relevant. Det är mycket som känns som att " Vafan har jag för nytta av detta?" och egentligen, vad har jag för nytta av att känna till Piagets och Vygotskijs teorier och skilja på dem när allt i slutändan ändå handlar om att blanda deras teorier i vårt pedagogiska arbete? Skit ner det menar jag....
* Praktiken är i det närmaste obefintlig. 4 veckor på en termin. Fuck That! Sen hamnar man i Genarp som egentligen är ett kanonställe med grym personal och härliga barn. Men om jag ska jobba i malmö så är det inte den ultimata grejen att praktisera på ett så "snällt" ställe som genarp.
Nej jag har en del att fundera över. Kan ju inte direkt påstå att jag har saknat skolan. Men vi får se vad som händer...Ha det fint allihopa! Ciao!
Nu när jag jobbat på kollo under sommaren har mina tvivel blivit ännu större.
Är jag på rätt utbildning? Det skiljer sig väldigt mycket på att vara kolloledare som att vara lärare och jag trivs bäst som kolloledare.
Ibland känns det också som att jag är för feg för att erkänna att jag kanske inte trivs 100% på utbildningen. Jag får ibland frågan: "Hur är lärarutbildningen?" Jag brukar oftast svara något i stil med: "Den är skitsoft, ångrar inte en minut att jag började på den..." Men det är fan inte sanningen...Jag har ifrågasatt mitt val många gånger.
Det finns ett par punkter som stärker mitt tvivel:
* Innhållet i undervisningen känns inte relevant. Det är mycket som känns som att " Vafan har jag för nytta av detta?" och egentligen, vad har jag för nytta av att känna till Piagets och Vygotskijs teorier och skilja på dem när allt i slutändan ändå handlar om att blanda deras teorier i vårt pedagogiska arbete? Skit ner det menar jag....
* Praktiken är i det närmaste obefintlig. 4 veckor på en termin. Fuck That! Sen hamnar man i Genarp som egentligen är ett kanonställe med grym personal och härliga barn. Men om jag ska jobba i malmö så är det inte den ultimata grejen att praktisera på ett så "snällt" ställe som genarp.
Nej jag har en del att fundera över. Kan ju inte direkt påstå att jag har saknat skolan. Men vi får se vad som händer...Ha det fint allihopa! Ciao!
Kommentarer
Postat av: Anonym
du skriver att en lärare står framma och moral predikar och har sig, men vem vill ha en sådan lärare? vill man inte ha en lärare som är med som en kollo ledare som vet hur man roar sig och sammtidigt kan omvända lektioner till ngt roligt och lärorikt. Behöver inte vara antigen lärorikt eller roligt, optimala läraren är väl den som kan vara båda sidorna. Och det är därför jag tror att just du martin kanske inte är nu men skulle kunna bli en riktigt grymm lärare=)
Trackback
