Keepin it simple...
Min första kommentar i detta inlägget är riktat till Sanna. Jag blev väldigt upprörd av det du sa igår om mina smågrabbar. Att du bara kan kläcka ur dig sånna hemskheter. Haha. Nej, skämt åsido. Jag tog inte så illa upp. Men det är så att jag skriver om mig och mitt liv och det är faktiskt så att mina fotbollsgrabbar är en stor del av mitt liv. Så, Sanna, du kommer få läsa om det fler gånger. =)
När jag ändå är inne på det kan jag säga att jag och Danny var på besök hemma hos Sanna och Jeannie igår. Precis som alltid är det jävligt trevligt och precis som alltid så stannar man kvar tills morgonen kommer. Tror inte vi var hemma förrän sex-halv sju. Men jag menar det är inget som tynger. De töserna är faktiskt jävligt trevliga.
Just Sanna tyckte ju att jag skulle skriva mer "juicy stuff" än bara om mina grabbar. Och det kommer väl. Saken är bara det att min blogg är öppen för alla. Skulle jag skriva precis allt jag tänker på skulle det nog stjälpa en mer än hjälpa en.
Livet är som ett spel. Skulle man avslöja sina strategier och spelideer direkt skulle man förlora varje gång.
Men med tiden kommer det mer och mer. Det lovar jag.
Ska man chansa eller ska man spela safe? Ja, det beror på. Vågar man misslyckas så är det ju bara att köra på vågar man inte så kan man gardera sig för att dämpa ett eventuellt fall.
Björn spelade rätt mycket på oddset innan. Han sa alltid, och säger nog fan fortfarande det, att man måste satsa annars vinner man inget. Det är ju så det är. Jag vet inte. Det är svårt. Man måste avgöra vilka tillfällen man kan satsa fullt ut och vilka tillfällen man kanske ska köra safe play.
Jag får avvakta lite till. Sen kanske läget kommer.
